heidis

Såg den här mattan på nätet och mindes ett samtal jag hade en gång med en polska. Denna matta jag blev förtjust i och som jag mycket gärna ville ha på mitt vardagsrumsgolv påminde mig om detta samtal för mattan var av polsk design. Så kan det ena ge det andra.

 

Denna dam har sina föräldrar boende i närheten. Pappan har haft en hjärnblödning och behöver all tänkbar hjälp, mamman krasslig av ålder hon också. Hemtjänsten skulle ta hand om servicen. Det gick knöligt i tre månader tills de anhöriga inte stod ut längre utan bad att få ta hand om pappan själva. Det finns två systrar som nu ordnat sina liv så de kan göra det. Den ena går in på morgonen, byter på pappan och tvättar honom och ordnar med morgonmålet åt båda föräldrarna. Den andra systern tar sin del av dagen och så går det framåt dag efter dag. De har gjort så i snart två år. Visst blev de varnade från hemtjänstens sida att deras idealistiska syn på hjälpen kommer att förändras och så har det ju blivit. Denna kvinna berättade att hon har svårt att se framför sig, minnas den intelligenta, spänstiga, galanta och  högt älskade pappa i denna hjälplösa varelse. Visst har synen förändrats och visst är hon trött, väldigt trött många gånger för att åren går på samma vis hela tiden men hon ångrar ändå inte att hon tillsammans med sin syster tog detta ansvar. Hon hade inte kunnat sova på nätterna om hemtjänsten gått där, säger hon. De glömde alltid bort att akta hans förlamade arm och så var han alltid skär mellan benen av blöjor som suttit på för länge m.m. En gång hade också penisen kommit ikläm mellan blöjbyxan och låret. Nej hon kunde inte åse detta.

Det är arbetsamt att ta hand om sina åldriga föräldrar, tar verkligen på krafterna och åren går men samvetet sover lugnt var denna polskas slutkläm.