heidis

Råg i ryggen

Publicerad 2012-04-11 22:19:45 i Tankar,

Idag har jag varit elak. Jag som under barndomen varit försynt och blyg, rodnat och inte vågat ens senare höja min röst i skarp kritik då det verkligen hade behövts ibland. Hur kommer nu det här sig? Kanske har jag fått råg i ryggen av att nu på senare tid ha tränat på och vågat tala inför upp till ett 40-tal personer på ett berättarkafé? - eller håller jag på att bli gammal? Gamla förändras ju ofta, börjar ta sig ton. Är jag där nu?
Vad hände då? Jo jag var dålig och träffade en läkare på en vårdcentral. Först hade jag åhört ett telefonsamtal mellan mottagningssköterskan och läkaren. Stämningen från läkarens sida var irriterad och på gränsen till hetsig. Han skulle inte ta en pat. till sa han (skulle han på lunch? - vet ej). Sköterskan insisterade, sade att han bör titta på denna kvinna. Till slut gav han efter och beordrade lab.et ta ett blodprov först. Så småningom fick jag komma in men medan jag satt där och väntade var jag småarg över denna läkares attityd. Jag var sjuk och hängig, hade tagit mig dit för egen maskin, jag behövde hjälp. Väl inne blev jag hänvisad en stol och så kom frågorna. Jag svarade men blev hela tiden avbruten. Då reste jag mig och sa: Kan jag få tala till punkt!!Han tystnade. Efter ett tag kom samtalet in på husläkare. Jag sade att jag saknade en långsiktig kontakt som jag hade tidigare. Hon började som AT-läkare just här. Hon var lyhörd och duktig och hon kände mig. Han nästan fnyste till och sa: AT-läkare. Jag har tre specialiteter och undervisar i ett fjärde dessutom. Jag kontrade: Och det ska den här vårdcentralen vara tacksam för!Varifrån denna hätskhet.? Jag är förvånad över mig själv. Vem är jag? Ska jag skämmas eller kanske vara glad över att ÄNTLIGEN vågar jag säga ifrån?
Allt slutade ändå på bästa sätt. Handslaget från bådas håll var varmt, liksom de mötande blickarna. Jag sade då vi skildes åt att alla dagar är inte de bästa dagarna. Han gav mig en lapp vid dörren med en ordination till sköterskan om andningshjälp åt mig. Det här senaste förstår jag ju var en åtgärd från en yrkesutövare men det kändes som om jag fått en extra favör.

Kommentarer

Postat av: Astrid

Publicerad 2012-04-11 22:33:31

Underbart att du sade ifrån. Jag har upptäckt att när man slutat jobba är man inte värd ett ruttet lingon

Jag köpte en produkt på Apotekt för min mage och när hon fick veta vilka besvär jag hade så sade hon att jag måste be om en remiss för att utesluta t.ex cancer

Så jag tog kontakt med min läkare ,inte fick jag någon remiss inte ens en undersökning

Postat av: Heidi Lind

Publicerad 2012-04-14 08:23:38

Javisst får man känna av att vara en "andraklassens" medborgare lite då och då. Detta tär på självkänslan. Vad kan vi göra åt det? Kanske just morska upp oss lite och riva i lite oftare. Kommer du på något annat sätt?

Postat av: Astrid

Publicerad 2012-04-14 08:27:30

Nä man borde nog vara mer "besvärlig" helt enkelt

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela