heidis

Kampen, fotfästet i livet.

Publicerad 2009-05-08 11:46:07 i Burfåglar,

Fyra, söta bulliga, ulliga måsfinkungar sitter på rad uppflugna på en gren tillsammas med sina föräldrar och tre sävastrilder. Allt ser så fridfullt ut - och gulligt ...men så bryter skränet ut! Hungern gör sig påmind och så..fy så jobbigt det ser ut.
En av ungarna är större än de andra, kaxig, uppfodrande, skränig som en björktrast som försöker jaga bort kråkor och ekorrar eller människor från sitt bo. Vad är det för en kromosombaby jag fått? De andra är inte påstridiga utan vanliga men den här!. Stackars lilla fågelmamman som faktiskt nyss såg ut att gömma sig bakom en stillsam och nöjd ulltott, en annan av ungarna. Terroristen, den håller bara låda, tränger ut alla andra, tränger bort och slåss.  Pappan försöker värja sig efter bästa förmåga. Den vuxna ser så liten ut  bredvid denna "gökunge". Jag tänker på stökiga familjer då jag ser de här. Hoppas att också detta ordnar upp sig som det ju gör i de flesta familjer efter en turbulent pubertetstid med unga individer i huset. Det ser bara så jobbigt ut. Livet om det ska vara så här är en kamp. Den starkaste vinner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela