heidis

Presis då jag skulle skriva några ord på datorn stjälpte jag ett stort ölglas fullt med chokladmjölk över datorbordet med alla papper, adresser och jag vet inte vad. Musen känns kladdig fortfarande då jag torkat upp vad som gick att städa undan. Tapeten på väggen bakom datorbordet gick inte att rädda, jädrans eländes elände. Får gå en vända till med städtrasan.

 

Nåväl, livet går vidare, de små växer och kräver tid. Livet är fullt av små och stora episoder man får på något sätt förhålla sig till. Valparna kräver sin plats i tillvaron och jag räcker liksom inte riktigt till just nu då jag legat inne på sjukhus och inte är riktigt återställd än

.

Embla, söta behagliga Embla har flyttat för gott. Det blev nödvändigt att göra så. Hon har det bra där hon är, får bo med tryggheten sen uppväxten, Iskas Vanna. Valparna klarar sig, är 10 veckor gamla nu.

Kamé har varit utlånad i flera veckor känns det som, kom hem idag. Valparna överföll henne direkt då hon kom med "glädjetjut" och överhöljde henne med blöta frikostiga pussar, och den 10 åriga damen stod där bara helt förnöjd. Efter ett tag blev det helt tyst, reagerade, var var hundarna? Vad gör dom? Jo, alla låg omkullvräkta under henne, på rygg och slafsade varsamt och njutningsfullt på tuttarna - och damen hon bara log saligt! Det var riktigt rörande att se. Stackars "barn", har de längtar efter mamma?

 

http://www.astridla.com/iskaskennel/valpar.htmlS
å här ser valparna ut nu, fortfarande tillgängliga för någon med känsla och omtanke för en liten tax.